Det var när livet stormade som mest som min vän och kollega Frida hörde av sig och tipsade mig att gå hennes kurs i medial vägledning och andlig utveckling. Jag och min dåvarande pojkvän hade precis gjort slut och marken gungade friskt under fötterna. Allt jag la blicken på färgades svart av mitt mörka, mindre charmiga sinne. Även om jag länge vetat att jag behövde ta mig ur relationen lämnade göra-slut-tajmingen, två dagar innan julafton, en del övrigt att önska. När julafton kom stod släkten där på den snöklädda trappan med pigga, tindrande ögon. Och tog emot mig; ett avslaget nervvrak som just unnat sig lite för många parfymsprut för att upprätthålla den lilla värdighet jag hade kvar. Lite som att klä en soptipp med kulörta juleljus och baxa in det i vardagsrummet. Den viben. Så här i efterhand är det enda jag egentligen minns från den där julhelgen vilka oanade höjder Kalle Ankas jul kunde nå på Stesolid. Who knew!
Mina mediala förmågor har funnits med mig i många år, men att jobba som medium på heltid är aldrig något som riktigt lockat mig. Den här kursen skulle snarare bli ett sätt för mig att dyka ännu djupare i min spiritualitet, den värld som alltid fått mig att må som allra bäst. Hela kroppen skrek att det var dags att hitta hem till mig själv igen, mitt i all vilsenhet.
Så, med den angenäma trion ångest, lättnad och sorg i begav jag mig till kursens första träff på kristallbutiken Oh La Moon i Stockholm. Gruppen skulle visa sig bestå av en makalös liten sammansättning varma och högempatiska kvinnor. Åtta livsöden från olika delar av stan skulle nu smälta samman under fem söndagar i en rosaskimrande lokal på Södermalm. En skarpladdad och förväntansfull energi hängde tungt i rummet under kursens första träff. En sån där nervös, lite lätt påklistrad men ack så andaktsfull stämning som ofta infinner sig på den här typen av event. Du som varit runt vet vad jag pratar om. Ljudliga, lätt väsande utandningar. Långa, vänliga blickar som på en dålig dag kan få en att vilja sjunka genom marken. På en bra dag däremot, då finns det inget ljuvligare och mer äkta.
Prestationsångesten slår sig ned i cirkeln medan en doft av palo santo letar sig runt i rummet. Tänk om alla är mediala underbarn? Tänk om jag blir nervös och inte får fram något? Eller värre, om jag kanaliserar något helt felaktigt. En potatis istället för en gurka. Det blir det ju en helt annan maträtt då, menar jag.
I mitten av cirkeln har Frida skapat en vacker mandala av kristaller. Alla slår sig ned och Frida ber oss dela var i livet vi befinner oss just nu. Jag sväljer hårt och skruvar mig på sittkudden, men upptäcker snabbt att jag inte är ensam där i mörkret. Någon befinner sig mitt i en hjärtskärande skilsmässa, någon dejtar en tvivelaktig man med oklara avsikter och någon känner sig vilse i livet. De flesta av oss hade nyligen fått smaka på livets rappa lavetter och förstod inte då hur mycket vi skulle komma att lyfta varandra under kursens gång. Och gör även idag, flera månader senare.
Innan starten var jag lite orolig att kursen främst skulle vända sig till de som vill jobba heltid som medium, men det visade sig vara långt ifrån en korrekt spaning. Kursen innehöll mängder av djupt terapeutiska delar som nästan kändes spöklikt skräddarsydda för min livssituation. Likväl som för mina kära kursvänner, ska tilläggas. Allt resonerade och jag påmindes gång på gång om hur tacksam jag är att Frida pushade mig att anmäla mig.
Varje kurstillfälle startades med en kort incheckning där vi fick dela med oss av var vi befann oss i kropp, sinne och själ just den dagen – ett vackert sätt att öppna dagen på, försöka sätta ord på tankar och känslor och öva på att ta emot hjälp från andra. Det sistnämnda är något jag själv arbetat hårt för att bli bättre på genom åren. Vi fick också testa på massor med spännande intuitiva övningar, som att exempelvis möta och arbeta med vårt inre barn, öva på att kanalisera åt varandra, lära oss kraftfulla meditationstekniker som fördjupar den andliga kontakten – och en hel del andra spirituella do’s and don’ts.
Så, vem är Frida som håller kursen? Kanske beskrivs hon bäst som ett väsen. En sån där person som kommer in i ett rum och lämnar det förändrat. Lite snyggare möblerat, lite bättre ljussatt. Frida har en varm och mjuk energi och en närmast magisk förmåga att trollbinda sina lyssnare med sitt vackra språk och engagerande kroppsspråk. Är du skarpsynt är chansen stor att du hajar till när du ser henne, innan hon gick över till att jobba som medium på heltid jobbade hon nämligen som skådespelare i både film, TV och på Stadsteatern. Idag håller Frida både kurser och retreat men arbetar främst som medial vägledare och tar emot klienter i Vasastan eller via Zoom. Här kan du läsa mer om Frida och boka en sittning.
MINA BÄSTA TAKEAWAYS FRÅN KURSEN
Jag vet faktiskt inte riktigt hur mitt personliga Q1 hade sett ut om jag inte hade haft den här kursen som en varm och trygg plats att hämta energi och kärlek på. Det hade varit röda siffror hela vägen in i hjärtchakrat utan den. Kursen lyfte mig inte bara från mitt separationsmörker utan assisterade mig också med viktiga, terapeutiska övningar och verktyg som fick mig att förstå att jag trots allt var på helt rätt plats. Smärtan mitt i den klämkäcka julefriden antog snabbt en ny form och på andra sidan sorgeprocessens slut väntade det jag alltid drömt om. Plot twist.
En av de vackraste delarna jag tar med mig från kursen var alla de äkta, nakna och sårbara samtal vi i gruppen delade tillsammans. Ögonen svämmar över av tacksamhet bara jag snuddar vid minnet. Det uppstår något närmast gudomligt när åtta främmande personer möts i sina djupaste och mest sårbara vrår av sig själva och hittar sätt att läka, tillsammans. Samtalen blev ovärderliga och idag hörs vi nästan dagligen i en gruppchatt där vi fortsatt att öva på att känna in varandras situationer och behov och stötta varandra när det behövs. Jag har fått sju nya vänner som alla förstår hur utmanande livet som empat, högkänslig och andligt öppen ibland kan vara – en gåva jag länge saknat.
Utöver de vackra vänskaperna har den här kursen gett mig en enormt mycket större förståelse och kärlek för mig själv. Jag hittade faktiskt hem till slut och tog meterlånga kliv närmare min själs sanning, eller högre jag, vad du än väljer att kalla det. Genom alla utmanande övningar och samtal tvingades jag rakt ned i djupet av min själ för att rodda och rensa bland gamla stories, beteendemönster och traumatiska minnen. Idag är det (näst intill) skinande rent på det själsliga kontoret och jag påminns återigen om hur makalöst viktigt det är att ta hand om alla delar av sin person – kropp, sinne och själ. Särskilt när livet blåser styv kuling.
Så, till dig som är nyfiken på att bli en bättre version av dig själv, utveckla dina mediala förmågor, träffa likasinnade vänner, öka din självkärlek – ta ett djupt andetag och gå den här kursen i höst. På andra sidan väntar du, 2.0.
SÅ, VAD LÄRDE JAG MIG PÅ KURSEN?
