Ayäm studio

Det är inte helt lätt att beskriva en KAP-session på Ayäm, den behöver verkligen upplevas själv, men jag ger det ett försök.

Går du för första gången kommer du att delta i en stunds introduktion där gruppen är samlad och får all information man behöver inför sessionen. Efter introt lägger alla sig på varsin matta, ljuset släcks ned och musiken kommer på. Musiken är en blandning av organiskt, instrumentalt, shamanska och trummor, ibland uppblandat med mer kommersiella elektroniska låtar. En härlig mix som försätter en i rätt stämning. Tips för er som är HSP eller ljudkänsliga, ta med öronproppar, ljudnivån är riktigt hög emellanåt och kan kännas lite stressande om man är känslig mot höga diskanter och snabba volymbyten.

När sessionen startar ligger gruppen på sina mattor, i den dova belysningen och tar några djupa andetag tillsammans för att landa och öppna upp. När musiken startar börjar facilitatorn gå runt i rummet och kanalisera energin mellan personerna i rummet. Det är otroligt individuellt hur mycket man känner under en klass, särskilt sin första KAP-upplevelse. Vissa känner det fysiskt i hela kroppen, andra bara i fingertopparna, och några få känner inte speciellt mycket mer än en djup avslappning. Det som dock händer för många är att energin upplevs starkt fysiskt i kroppen. Jag har försökt beskriva känslan till vänner och landat i att et bästa sättet att beskriva det på är att det påminner om lågström mot huden. För mig började det i händerna och kändes som att de somnat, de blev kalla och fick en stickande känsla. Sen klättarade känslan vidare upp i armarna och jag noterade att mina fingrar och armar börjat vrida och röra på sig utan att att jag rört dem själv, energin är så stark att den låter kroppen röra sig lite som den vill, och som den behöver, hur konstigt det än kan låta.

På insidan hände det desto mer för mig. Jag hamnade snabbt i ett djupt meditativ tillstånd där mängder av gamla minnen från mitt liv plötsligt flashade framför mina ögon. Jag mindes fina händelser från min barndom, jobbiga, och sådana som haft en stor påverkan på hur jag blivit som person. Det var som att jag fick möta mig själv, i en renare, mer klarsynt version, som förstod hur allt hängt ihop, och varför man har vissa utmaningar. Insikten var slående och slutade med att jag började gråta hejdlöst, helt ointresserad av om någon annan hörde. Och det gjorde dem inte, för de var själva upptagna med att gråta, skratta eller göra ljus ifrån sig. Och nu passar det kanske fint att upprepa det jag började delningen med, det är svårt att förklara en KAP-upplevelse utan att låta som man tappat det totalt.

Men, summan är densamma; du kommer aldrig glömma en KAP-session och chansen är stor att du går där ifrån på riktigt förändrad. Oavsett om du vill förstå exakt vad det är som händer med dig i det där rummet, eller om du bara låter det hända, ”surrender to the moment” så är jag helt säker på att du inte ångrar ditt besök. Mitt tips: Tänkte inte så mycket, boka en klass, släpp dina förväntningar, ditt logiska förklarande sinne och gå dit och förvänta dig absolut ingenting, du kommer tacka dig själv efteråt.